"Jag letar efter liv i mina ögon, men allt jag finner är död. Mina ögon är vanvettigt blänkande, desperata och frånavarnde. Det är något med mina ögon och hur de skiftar i gult och brunt och grönt som skrämmer mig. Jag får ofta höra hur mina ögon är kattaktiga eller reptilliknande. Men något skrämmer mig verkligen. Det är som om mina egna ögon anklagade mig. Som om mina ögon är det lilla barnets, hon som en gång var jag och som nu är besviken över vad jag har blivit.
"Du svek mig, också du svek mig. Du svek dig själv kanske mest av alla."
Jag står inte ut med den anklagelsen, jag vågar inte längre möta min egen blick i spegeln."
Ur: 'Känn pulsen slå' av Berny Pålsson
1 kommentar:
hur mycke man än vill så hjälper det inte att blunda när man står där vid spegeln.... o det värst är att slår man sönder spegeln istället så får man 7års otur.... tur att det finns humor i allt....
Skicka en kommentar