fredag 11 februari 2011

Blunda

Låt mig passera
ljudlös och genomskinlig

inte se
inte röra
inte bli berörd av
stäng mig ute

jag bygger på min mur
som aldrig tidigare
stenar så hårda, formade av intryck
fogas samman med varandra
med den geggiga fogen gjord av känslor och tankar

aldrig innan har jag haft en mur som denna

släpp inte in mig
men glöm inte min kärlek

1 kommentar:

Anonym sa...

Ska man leva sitt liv med slutna ögon så kommer man aldrig få se det fina