Orden. Svart på vitt.

Det svarta på det ofyllda vita, har alltid gjort mig gott. På så många sätt. Ett uttryck, inifrån ut. 

Så egentligen förstår jag inte hur denna uttrycks-fyllda plats som tillhör mitt liv varit så uttryckslöst så länge.. 

Fast. Jag vet varför. Varför det blir så. Men jag förstår ändå inte varför. 

Onödigt osunt för min själ. 

Ett nytt kapitel har börjat i mitt liv. Det är dessutom dags att fylla på svart på vitt.