Det finns stunder i livet då alla känslor rinner över. När känslorna tar över precis allt. Okontrollerbart.
Vissa minnen är sjukt starka. Vi behöver bara bli påmind om dom så tar de helt tag i hela ens väsen. Tid rum plats, inget finns kvar, enbart minnet och alla känslor.
I lördags fanns en trygg famn som höll mig uppe.
Tårar på en axel
Känslor dans musik minnen nuet -allt. Som tur var i en trygg famn. Där jag får vara precis den jag är...
Tack Lejon för din famn under månen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar